Vecka 642

 

Tankemodellen

Tankemodellen ”Det hundanpassande ledarskapet = Tillit + Samarbete + Dominans”, anger att det finns tre faktorer som påverkar vårt förhållande till hunden. Tillit eller trygghet, samarbete och hur vi dominerar(bestämmer över) hunden.

 

Samarbetet är betydelsefull vilket föranleder några tankar kring detta. Samarbete utvecklas tidigt i samband med hundens lek vilket innebär att vi bör leka mycket med hunden. Lek innebär inte att kasta boll och pinnar. Utan lekövningar i närkontakt med hunden. Man skall leka tillsammans inte var och en på sitt håll.

 

Man skall tänka på att det alltid är ägaren/föraren som skall påbörja/starta och avsluta/stoppa leken. Man skall också vara uppmärksam hur hunden svarar på olika lekinviter och hur den leker så att en god balans upprätthålls. Hunden skall naturligtvis tycka att leken är rolig för att den skall utvecklas.

 

Hundvård som borstning, daglig kontroll av fästingbett och tassar kan också göra till mysstunder som stärker banden mellan hund och ägare. Lek mycket med din hund inte var och en på sitt håll med kastade bollar etc. utan tillsammans liksom ”valpbrottning” kul skall det vara får båda ………

 

============

 

 

Djurens anpassning

Jag vet inte om Dorra vänder sig till mig, jag utgår ifrån att hugade må besvara dessa livsfrågor.

a) På vilket sätt påverkar beteendet individens chanser att överleva?
b) Vad gör att ett beteende uppträder i ett givet ögonblick?
c) Hur utvecklas beteendet hos individen?
d) Hur har artens (rasens) beteendesystem utvecklats?

 

Tyvärr saknar jag utbildning i ämnet och detta hoppas jag ursäktar mina funderingar. Med tanke på att frågeställningarna går lite i varandra gör mina tillkortakommanden att jag har svårt att svara i strukturerad ordning punkt för punkt. Jag vill inta ett yttre närmande till frågorna eftersom jag anser att djur har tre möjligheter i förhållande till den miljö de hamnat.

1. Anpassa sig till de livsvillkor som gäller.

2. Flytta till en miljö/omgivning de redan har förutsättningar att klar.

3. Gå under.

 

Alla arter på den blåa planeten är utsatta för en konkurrens där svaga slås ut och starka överlever. Denna utmätning sker mellan individ och yttre miljö, mellan arter och individer emellan inom samma art. De som anpassar sig bäst och är starkast får möjlighet att föra sin art/ras vidare. Däggdjurens/Hundens behov enligt tidigare inlägg måhända som vi antar rangordnade på motsvarande sätt som människans enligt Maslow, måste tillgodoses i den miljö de hamnar. Vi förstår att djuren måste hamna i en ledig nisch eller ta strid med andra konkurrenter där de hittar livsrum med föda etc.

 

Beteende som uppträder i visst ögonblick styrs av de behov som för stunden gör sig starkast påminda och ett aptitbeteende startas för att tillfredställa behoven. Beteende utvecklas enligt min mening genom försök och misstag. Hunden får erfarenheter gör jag så kan jag snabbt tillfredställa de behov som råder. Vad gäller beteenden så funderar urvalet på samma sätt. Individer som inte utvecklar rationella beteenden kopplade till behov och miljö går snabbt under. Naturen belönar sålunda rätt ytter anpassning, rätt beteende, stark och livskraftig med överlevnad.

 

============

 

 

Att bli överraskad ….hur återta kontrollen?

Är känsligheten för överraskningar olika för skilda individer? Vilka egenskaper hos hunden kan tänkas påverka denna känslighet? Hur kan den första reaktionen te sig?

- flykt,

- uppgivenhet,

- aggressivitet,

- nyfikenhet

 

Vad tror du styr/påverkar denna reaktion?

- ålder

- erfarenhet

- mentala brister

- miljön

- rang

- flockmedlemmars närvaro,

 

Vad är syftet med reaktionen? Jag är övertygad om att syftet är att återta egenkontroll och kontroll över situationen. Hur ser du på talesättet ”Bättre fly än illa fäkta?”

Hur kommer det sig att modiga hundar sällan visa aggressivitet? Jag tycker att vi har alltför lätt att döma ut försiktiga individer med motiv att de har ”klen mentalitet”. Det är först du hunden återtagit kontrollen den har möjlighet att rätt avgöra vad som är rätt. ”Övermodiga älghundar blir ihjälsparkade av älgen. Fega vågar inte ens lämna föraren för att ta upp jakten” – denna balans hos hunden ……..

 

==========

 

 

Hundens sinnen

Syn, hörsel, lukt, känsel och smaken går under ett samlat begrepp, våra sinnen. Hur är det med hundens. Jag antar att man på goda grunder kan hävda att hundens sinnen har medverkat genom årtusendena till att den blivit vår följeslagare. Vid umgänget med hundar och under deras utbildning är det nödvändigt att känna till deras sinnen för att uppnå goda resultat. För enkelhetens skull kommer här en sammanfattning av deras förmågor.

 

- Synen är något begränsad hos hunden jämfört med vår. Men de uppfattar rörelser mycket bra något som är viktigt för dem både i den sociala samvaron och under jakt.

 

- Hörseln är väl utvecklad framför allt inom det höga tonregistret.

 

- Luktsinne – hundens förmåga att använda nosen - är väl en av de egenskaperna som vi framför allt tänker på. Hunden letar, spårar och söker med stöd av sitt utomordentliga luktsinne. Populär brukar man säga att om man jämför luktsinnet med ytor så kan människan luktsinne liknas vid ett frimärke medans hundens liknas vid en fotbollsplan. Och då förstår vi vilken kapacitet hundens nos har. Hunden kan skilja dofter och den kan komma ihåg dofter något som vi utnyttjar i dressyren.

 

- Känseln - har mindre betydelse även om beröring och så kallade taktila signaler har betydelse som följer från spädvalpen till den vuxna hunden.

 

- Smaken - är minst betydelsefull för oss människor. Även om smak och lukt förmågan sannolikt hänger samman. Jag har aldrig sett mina hundar äta långsamt och njuta av smaken av maten utan födointaget sker mer glupskt.

 

Jag hyser en förhoppning att Dorra utvecklar tankarna ytterligare med tanke på inlägg angående doftmolekylers vidhäftande på olika ämnen och deras förmåga att bibehåll doft/vittring. Som väktare och jägare får hunden ett försteg som kommer människan till del. I gengäld kan vi erbjuda värme och mat. Vilka egenskaper hos hunden anser du att vi har mest glädje av?

 

===========

 

 

Varför gör hunden så?

Hur kommunicerar hundar med varandra? Det är rimligt att anta, att om vi förstår dom bättre så kommer vi att begå färre misstag i samband med umgänget med hunden. Hur skall vi bete oss för att hundarna skall förstå oss bättre?

Vad innebär följande:

a) rest ragg

b) viftar med hög svans och rest ragg

c) viftar med låg svans och rest ragg

d) stel hög svans och rest ragg

e) viftar ivrigt med svansen utan ragg

f) stel hög svans, rest ragg öron framåtlutande

g) flinande, öron bakåt ingen ragg

h) sitter samt lyfter på ena tassen

i) ligger med stängd mun och buken upp

j) hunden skäller utan andra synbara tecken

k) hunden ylar

l) hunden morrar, lågt huvud

m) hunden visar tänderna

 

Fyll på med fler tecken från hunden! Kul att se var vi slutar och vilken uppfattning vi har om hundens tecken och signaler.

 

===========

 

 

Hund och katt …..???

Hundintresset hos de flesta av oss gör att vi kommer i kontakt med olika hundorganisationer som brukshundklubbar, rasklubbar etc. Att fördjupa kunskaperna i hundens väsen innebär också att man får en djup relation till sin hund. Hunden gör allt för husse och matte därför är det inte konstigt att husse och matte gör allt för sin hund.

 

Det händer ibland att man har svårt att hålla tand för tunga, man ger oombedd råd hur andra bör göra för att undvika uppkomna problem, vilket resulterar i att andra blir mer eller mindre ilskna på en. Om vi antar att hundfolk kan uppdelas i tre kategorier, de som gillar att arbeta och ev. tävla med sin hund, de som gillar show och utställningar och slutligen den tredje kategorin som har sin hund för sällskap utan att engagera sig i någondera.

 

Utvecklingen har medfört att ett flertal raser och företrädare har delats i utställare och arbetare. För den största rasen schäferhunden har meningsmotsättningarna blivit rent hätska. – AfS ordförande Bo Edoff skriver i Schäferhunden nr 5/2006 med anledning av programmet Insider som kritiserade rasaveln. ”….på nätet hackas det på Fredrik (Steen) och Ulf (Uddman) men jag hoppas att ni där som inte öppet står för era åsikter också utsätts för en duktig journalist …”

- Fredrik Steen framför längre fram i tidningen kritiska åsikter angående SBS ordförande Carina Romland.

 

Sammanfattning den ena parten SBS framför att AfS fokus på utställningar driver schäferhunden mot arbetsklena ryggsvaga vrak. Allt medan den andra parten AfS anger att SBS inte vet vad de talar om.

 

Att önska att parterna samarbetade för schäferhundens bästa är en nåd att stilla bedja om. Man behöver en gemensam bild vad gäller rasens läge så att avelsarbetet kan drivas mot huvudmålen.

- God hälsa  frisk

- Mentalt  -  sund

- Arbetskapacitet

- Exteriör  -  enligt rasstandard

 

=============

 

 

Jag tar avstamp bland de vilda.

De vilda hunddjuren bildar grunden för mina åsikter angående tama hundar. Jag tror nämligen att de vilda är framvuxna enligt naturens lagar. Detta gäller allt från storlek, päls, till typ och gångverk.

 

Min målbild för schäferhunden utgörs av den småväxta vargen. Därmed var detta sagt.

 

När hundar och hundavel diskuteras så kommer förr eller senare olika så kallade goda nedärvare på tal som sägs ha påverkat olika linjer. Är detta myter eller finns det någon vetenskaplig grund för dessa påståenden? Då en tik och en hane möts är det rimligt att anta att de bägge djuren bidrar till valparnas anlag med hälften var. Att sedan tiken kommer att få större betydelse än hanhunden genom den påverkan hon har under valparnas första åtta levnadsveckor är en annan sida av saken. När valpen når vuxen ålder och skall föra släktet vidare så sker ånyo en fifty-fifty uppdelning etc.

 

När långt senare man tittar i stamtavlor kan man fråga sig hur stor påverkan farfars far haft så hänger det samman med hur man avlat. Har man linjeavlat (inavlat) på farfars far så har hans goda och negativa sidor påverkan. Men förhåller det sig så att man inte tillämpat linjeavel så blir hans blod alltmer utspätt. Naturens arvsgång är dock nyckfull. En kombination som varit framgångsrik har ofta visat sig inte vara så vid andra försöket. Detta får mig att minnas historien som redovisas i Rune Wågebros bok Schäfern. G.B.Shaw hade den vackra damen till borden och under middagskonversation sade den berömde författarens bordsdam; ”Tänk om vi vore gifta och fick barn och dom fick mitt utseende och er intelligens!” Var på G.B.Shaw replikerade; ”Ja, men tänk om de fick mitt utseende och er intelligens?

 

Något av G.B.Shaws skepsis kan vara motiverad i hundavel. De dominerande anlagen av både goda och mindre goda egenskaper går kanske att bemästra. Problemen torde de rececciva (vikande) vara genom sin förmåga att hålla sig dolda. Problemen ökar när man också beaktar de anlag som inte är fullständigt dominant eller reciccivt.

 

Populärt kan man konstatera att de anlag som bidrar till överlevnad är dominerande. Nervositet finns i den gruppen. Syn för sägen är alla dessa nervösa hundar. Tyvärr slår inte en nervstark hund igenom vid en parning med en nervklen!

 

Slutsatser:

- avla inte på nervklena hundar som visar rädslor av skilda slag.

- var kritisk mot tankegångar kring starka nedärvare.

- friska och sunda hundar i framtiden förutsätter gallring i avelsarbetet så att även de som lämnat sjuka individer inte fortsättningsvis får nya avkommor.

- inavla ej.

- utnyttja SKK-avelsdata i avelsarbetet.

 

 

Åter Stens Blogg