Vecka 647

 

 

Hund för var och ens behov?

 

Vi har i Sverige ca en miljon hundar. Hundar med och utan stamtavla. Legalt eller illegalt importerade hundar samt hundar uppfödda av mer eller mindre seriösa uppfödare. Det finns således goda förutsättning för var och en med lust för hund att hitta sin följeslagare i detta hundhav.  Jakthund, brukshund eller enbart hund till sällskap bör naturligtvis styrka den blivande hundägarens val av valp.

 

==========

 

 

Jordbruksminister Eskil Erlandsson Svar på fråga angående – Hundavel den 15 november 2006.

 

Bakgrunden till frågan är Bertil Norbelis utredning ”Hundgöra - att göra hundar som gör nytta” som lades fram i september 2005 och därefter har remissbehandlats.

 

I betänkandet Hundgöra - att göra hundar som gör nytta (SOU 2005:75) kommer utredaren fram till

- att staten ska ansvara för att det i Sverige produceras tjänstehundsämnen i tillräcklig omfattning och av tillräcklig god kvalitet. Detta för att de statliga tjänstehundsanvändarnas behov av egna tjänstehundar ska kunna tillgodoses på såväl kort som lång sikt.   

- att ett avelsprogram upprättas och drivs genom att skapa en organisation.

 

Här bör enligt utredaren fyra olika organisationslösningar övervägas:

- en stiftelse, ett statligt bolag, en ny myndighet eller ett inordnande i en befintlig myndighet.

 

Regeringen bör enligt utredaren närmare bereda formerna för lämplig organisationsform.

För många människor är det mycket viktigt att det finns en fungerande tjänstehundsavel, inte minst för alla de synskadade som är beroende av hundar för att få sin dagliga tillvaro att fungera, men också för tull, polis och försvar, där tillgången till knarkhundar, hundar som kan hjälpa till vid minröjning och polishundar är mycket angelägen.

 

Frågan om tjänstehundsaveln bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

 

==========

 

 

En chatt i cyberrymden

 

F 1 - Provar för tredje gången. Vad skall jag göra för att få min vallhund att sluta skälla på andra hundar, Hon drar inte i kopplet och jag brukar sätta henne, men hon blir galen. Är hon lös sticker hon dit.

S 1 - Hunden är olydig. Och på något sätt måste du lära henne att hon inte får smita.

 

F 2 - Min brukshundsklubb vill att jag tränar med klicker (har en valp)men vad tycker du om klicker träning i jfr med vanlig lydnadsträning?

S 2 - Klicking är jättebra att lära hunden olika kommandoord. Sen kanske du måste använda en annan metod i rent fostrande syfte.

 

F 3 - Hur länge ska en hund sova dagtid egentligen. Min sover eller halvsover så fort inget händer.

S 3 - Det är naturligt att hunden kopplar av när inget intresserar den.

 

F 4 - Hur gör man för att få hunden att stanna på tomten? Vill undvika att binda fast henne. Ofta ligger/sitter hon lugnt men händer det något tillräckligt intressant så sticker hon. Tomten har inget staket.

S 4 - Väldigt vanskligt! Vissa hundar kan lära sig en osynlig gräns men långt ifrån alla.

 

F 5 - Hur får jag mina hundar att förstå att bajs är ÄCKLIGT!

S 5 - Du måste ha dem i koppel och tillrättavisa.

 

F 6 - Jag har en 11 månaders boxerhane. Han har plötsligt ändrat betende och har börjat morra, resa ragg och "mopsa" upp sig mot andra hundar. Har du några tips?

S 6 - Nu börjar hunden bli så gammal att den vill pröva nyttan av att visa sig lite tuff. Här är det viktigt att du visar att du inte tillåter detta. Försök få kontakt med någon på din hemort som kan hjälpa dig. Annars kan detta problem bli stort.

 

F 7 - Hur ska jag få min tibbe att sluta skälla på skolbarnen som går förbi på vår gata?

S 7 - Du måste bestämma att hunden ska vara tyst. Börja med att lära den sitta bredvid dig utan att du behöver upprepa kommandoordet.

 

F 8 - Vad göra med hoppande nafsande ettåring?

S 8 - Lär den att sitta. Var envis. Hunden måste förstå att den tjänar mest på att lyda dig!

 

F 9 - Min hund skäller å springer till dörren så fort han hör att någon är utanför. går det att ändra på?

S 9 - Absolut går det att ändra på! Bara du bestämmer dig för att lära hunden sitta eller ligga på en bestämd plats varje gång den börjar skälla.

 

F 10 - Vi ska hämta en golden valp nu på söndag, jag och min sambo har haft lite olika idéer om vart hon ska sova... dom första nätterna är det väll bäst om hon kan sova bredvid våran säng för att känna lite trygghet, men sen skulle jag nog vilja att hon sover i ett annat rum på "sin plats"... vad är brukligt? och vad är bäst för hunden?

S 10 - En liten valp som lämnar sin trygga hundfamilj måste få känna trygghet i det nya hemmet. Låt den sova nära er i början. Det kanske går bra att den ligger nedanför sängen?

 

F 11 - Jag har en 3 årig terrier som blir ivrig och uppjagad när vi skall åka bil. Hon har egen bur. Så fort hon hoppar in i bilen skäller hon i flera minuter. Samma sak händer sedan när jag stannar bilen. Skulle verkligen uppskatta några tips!

S 11 - När du sätter hunden i buren och den börjar skälla, ta ut den direkt och kommendera den t ex att sitta eller ligga. Låt hunden hoppa in och upprepa detta tills hunden är tyst.

 

F 12 - Jag har en Shiba hane på drygt ett år han har som mest varit ensam i en timma nu behöver jag lämna honom ensam i fem timmar. Det har tidigare gått hyfsat, lite ylande men inget förstörande. Så nu undrar jag om det är för långt steg att ta, från en timma till fem timmar?

S 12 - Ja, steget är alldeles för stort.

 

F 13 - frågor har en Rhodesian Ridgeback tik på 1 år som har lite problem att möta andra hundar Hon se på långt håll när vi möter dom och börjar att ge sej tusan på att försöka komma nära. Sen har jag ett annat problem innan vi är på väg ut så börjar hon stressa och irra runt något kopiöst hur ska jag komma tillrätta med det Hälsningar Juha

S 13 - Hundar som har det här problemet måste först tränas att gå i koppel utan att dra. Träningen ska göras i lugn miljö och successivt svårae och svårare. Vänta med hundmöten tills andra störningar fungerar.

 

F 14 - Min storpudel nu 6 år och jag var med om en bilolycka för två år sen, och hamnade i diket. Jag togs omhand av ambulans, och hunden fick hjälp av polisen för att komma till grannar som han kände vä'l. Att åka på småvägar går bra nu, men på motorvägar hyperventilerar han och kan börja klättra på bilväggen.

S 14 - Försök att placera hunden på en annan plats i bilen. Åk en kort sträcka och utöka den eftr hand.

 

F 15 - Vår bullterrierhane snuttar på sin filt eller dyna i korgen, ungefär som om han låtsasdiar. Han kan hålla på hur länge som helst och är nästintill okontaktbar. Ska man göra något åt det?

S 15 - Är det en ung hund försök att bryta snarast denna ovana. En gammal hund kanske det är bättre att bara låta vara i fred.

 

F 16 - Vi kan inte lämna vår hund ensam på vårt landställe. Han försöker ta sig ut, tuggat sönder dörrkarmar mm. är mkt stressad när vi kommer hem. Nu undviker vi att lämna honom. Inga problem hemma.

S 16 - Har något skrämt honom på landet? Börja med att lämna honom i ett rum när ni vistas i ett annat. Sen går ni ut på tomten osv.

 

F 17 - Min hund är stresskänslig o har stressmage. Svårt att veta om han är över- eller understimulerad. Springer lös i skogen ca 1 h varje dag o gör konster o sök hemma. Är ej själv mkt. Krävs spårning eller liknande?

S 17 - Svårt att veta. Hundar kan vara stressade utan att ägaren brister i aktivitetsträning.

 

F 18 - vad är spökåldern?

S 18 - man brukar kalla det "spökåldern" när hunden är ung och plötsligt en dag blir rädd för något den tidigare inte reagerat för.

 

F 19 - Jag får inte min 2åriga dobbertik att sluta kasta sig över min äldre tik så fort de kommer ut i trädgården. De går bra ihop annars. Men den äldre säger inte ifrån och har börjat gått undan när vi är ute i trädgården

S 19 - Ha den unga hunden kopplad när ni går ut så att du bryter ovanan.

 

F 20 - Hur ska jag hantera min hund som smitit? Ska han ha skäll eller ignoreras?

S 20 - Om ni har en bra relation kan du visa hunden missnöje genom att gräla på den. Om hunden tar avstånd då, är det bättre att bara ignorera den.

 

F 21 - Har en 18 mån grand danois. gick på valpkurs och hon skötte sig exemplariskt men sedan började min sambo gå ut med henne och smacka på henne detta resulterade i att hon drar ngt fruktansvärt har testat allt men hon bara ignorerar mig, vad ska jag göra

S 21 - Du behöver söka upp din instruktör från den kurs du gick.

 

F 22 - vår hund sitter och nästan skakar ur pälsen så fort det drar ihop sej till regn eller åska, sedan hyperventilerar hon vad finns att göra, hon är snart 14 år.

S 22 - Stackars hund! Gör det bästa av situationen. Det finns inget undermedel.

 

F 23 - Jag har en powder puff som kan börja morra när man klappar henne och nästintill visar tänderna hur ska man få bort det från henne?

S 23 - Det låter som om hunden är osäker. Försök att göra roliga saker med henne och hantera henne när hon är på gott humör. Provocera inte.

 

F 24 - hur jag skall få vår 2,5 år gamla Norsk Buhund att vilja åka bil. Vi får lyfta in henne i bilen.

S 24 - Varför vill hon inte åka? Blir hon åksjuk eller är hon rädd för ljudet? Ibland kan det lösa sig om man har hunden i koppel och utan att locka på den bara går mot bilen och låter hunden inte bromsa, utan med kopplets hjälp få den att kliva in.

 

F 25 - Vår Goldenhane på 6 år hyperventilerar och är stressad vid bilåkning. Har prövat vad vi tror "allt" för att få honom lugn.

S 25 - Om hunden byter plats i bilen kanske det blir bättre. Täck rutorna så att han inte ser ut. Begränsa utrymmet så han inte kan springa omkring. Det var några tips i all hast.

 

F 26 - Kan en Pumi vara lämplig som pensionärshund?

S 26 - Ja det kan de. Men alla hundar behöver både fysisk och mental aktivitet.

 

F 27 - Hur får man en valp att sluta att gå runt och jucka med de mesta han ser ?

S 27 - du måste bryta valpens beteende snarast. Försök att avleda med något gott eller roligt. Om det inte lyckas, måste du tillrättavisa så att valpen slutar.

 

F 28 - Min hund morrar när man sak torka honom. Han morrar bara när man torkar i hallen och utomhus. När man lyfter upp honom på hans bord så är han tyst. I hallen står det mat (ibland) och vatten. Kan det vara för att han är hungrig?

S 28 - Jag tror att din hund tolkar situationerna olika. Uppe på bordet har den lärt sig att du gör olika kontroller. När den står på golvet markerar den med morr att den vill vara i fred. Jag tror inte det har med maten att göra.

 

F 29 - varför skäller en hund på bilar och också kastar sig mot dem när de är igång?

S 29 - Därför att hunden uppfattar bilen som ett jaktbyte.

 

F 30 - har en hund på 6 år och när vi är ute och går med henne kissar hon flera gånger på en kort stund. är det något jag bör kolla upp?

S 30 - Det låter inte onormalt men är du orolig kontakta din veterinär.

 

F 31 - Min 6 åriga tik har skäller och morrar åt andra tikar, inte hanhundar. Vad göra?

S 31 - Träna henne! Börja med att hon inte får slita i kopplet när hon ser en annan tik. kanske det hjälper för att hon ska bli tyst?

 

F 32 - Man kan väl inte bara ge hunden torrfoder? Det är väl som om vi bara skulle äta t.ex falukorv.?

S 32 - Hundar kan äta ett och samma foder hela livet.

 

F 33 - Hur får man en hund att stressa av?

S 33 - Bur är ett bra hjälpmedel. Utomhus är det bra att lära hunden att gå med slakt koppel.

 

F 34 - Ofta sitter min hund och tittar uppfordrande på mig på kvällarna. Det stressar mig. Jag gömmer godis mm för att hon ska tycka livet är kul. Är man elak om man inte leker med henne hela tiden?

S 34 - Nej. Du kan med gott samvete säga åt hunden att lägga sig.

 

F 35 - Finns det någon risk att två hundar som varit tillsammans sen dom va 8 veckor kan skada varandra om dom blir osams

S 35 - Ja det kan de.

 

F 36 - Är foder som man köper i vanliga matvarubutiker lika bra som de man köper i hundbutiker?

S 36 - Ja.

 

 

F 37 - jag har en tax som är opålitlig mot de han inte känner. Om någon säger vad söt hund och vill klappa honom vågar jag aldrig svara ja. Han är 3 år.

S 37 - Du måste se till att ingen tränger sig på din hund. Lär hunden att sitta eller ligga på kommando medan du pratar med personen.

 

F 38 - Vart i bilen åker min golden retriever säkrast. I baksätet med hundbälte? I bagaget med galler? I bagaget i bur?

S 38 - Antingen bilbälte eller bur.

 

F 39 - har en engelsk setter som gärna vill springa fritt men kommer inte på inkallning (hon har bott på hundgård, fick henne som vuxen). Hon drar också gärna i kopplet under promenad.

S 39 - Först måste du börja lära henne gå i koppel utan att dra. Därefter kanske inkallning kan lyckas om du tränar med lina i början.

 

F 40 - Vad är det som gör att hundar gillar att äta hästbajs och är det farligt?

S 40 - Det är inte farligt men osmakligt för oss hundägare. Troligen finns det ämnen i hästbajs som hunden gillar.

 

F 41 - Kan en hund vara glutenallergiker? vår hund får enbart doggy light och då fungerar magen bra, vilket den inte gjorde tidigare

S 41 - Det är en veterinärfråga. Men mår hunden bra så fortsätt med det fodret.

 

F 42 - Kan jag få min hund att acceptera min 1 åriga son som kryper runt på golvet?

S 42 - En allvarlig fråga! Om hunden visar aggression mot barnet ska du inte låta hunden vara med när barnet är på golvet.

 

F 43 - hur ger jag min hund bättre självförtroende.

S 43 - Lär den olika övningar som den tycker om att göra och beröm den när den är duktig. Glöm inte att stegra kravet.

 

F 44 - går det bra att lämna två hundar ensam hemma lite längre än en ensam hund?

S 44 - Nej.

 

F 45 - Den duktiga jakthunden, Breton, nu 13 år, har på senare år blivit allt mer konfys när han hör raketer och andra smällare. Han rusar omkring inne och dräglar. Det går inte att lugna honom så länge smällandet pågår. Har DU något tips?

S 45 - stackarn! Tyvärr inte.

 

F 46 - När vi hade hund och skulle gå ut hade vi den i en bur för att annars hade den ner saker. Var det bra för hunden?

S 46 - Ja om den var lugn när ni kom hem.

 

F 57 - Min hund slickar gärna efter andras kissfläckar, varför? Det känns hemskt att slita till varje gång. Har han vitamin brist eller liknande?

S 57 - problemet är en dressyrfråga. Beror inte på vitaminbrist.

 

F 58 - Har en matglad newfounlandtik, hon tigger jämt. Vad ska vi göra?

S 58 - Lär hunden att gå och lägga sig när hon tigger.

 

F 59 - hur gör vi för att valpen ska lära sig vara själv kortare stunder?

S 59 - Träna när du finns hemma. Låt valpen ligga i ett annat rum till att börja med.

 

F 60 - hej kan det vara så att en hund som dra i koppel är stressad

S 60 - ja.

 

F 61 - Är Finsk Lapphund lätt att lära saker?

S 61 - Varken lättare eller svårare än andra jakthundsraser.

 

F 62 - min hund äter gräs som kommer fram när snön smält bort. Hur får jag den att sluta.

S 62 - problemet är vanligt, inget att oroa sig för.

 

F 63 - hur får man hunden att stanna och komma på kommando när andra hundar och människor är i närheten?

S 63 - Man är envis. Tydlig i tillrättavisning. Ger lugna beröm. Stegra svårigheter successivt.

 

F 64 - Har hört att om två hundar från början ogillar varandra ska man aldrig låta dem umgås. Kan de vänja sig vid varandra. Är det något att satsa på?

S 64 - Hundarna kan lära sig att acceptera varandra. Men de kommer aldrig att kunna leka tillsammans. Ni hundägare måste visa att det är ni som bestämmer.

 

F 65 - Vår unghund 9 mån vill ej vara ensam hemma. Blir alldeles förtvivlad och hoppar upp i fönster och drar ner blommor och gardiner

S 65 - Lär den att ligga på en bestämd plats när ni är hemma. Träna vidare att ni går ut genom dörren men stäng inte. Om hunden reser sig och följer efter, gå tillbaka med. Och var uthållig så hunden förstår att den inte ska följa efter er. Den är lite ung ännu så ta det försiktigt.

 

F 66 - hur ska jag få min jack russel att sluta med att ta saker ute som till exempel tuggummi

S 66 - ha den i koppel och var påpasslig och tillrättavisa när den tar upp sånt du inte tycker om.

 

F 67 - hur gör jag för att min valp ska sluta hoppa och bita i kläder och händer?

S 67 - Lär den sitta på kommando. och lugna den med smekningar. eventuellt godis.

 

F 68 - Kan man lära bort nya olater på en gammal hund?

S 68 - Ja det går absolut! Bara man bestämmer sig.

 

F 69 - Min glada, ivriga cockerspaniel tar över helt och överfaller alla gäster när de kommer med slickar och gärna hoppar upp med små gny. Hur ska jag hejda henne?

S 69 - Lär henne att gå och lägga sig innan hon får hälsa.

 

F 70 - vi har en liten tibetansk spaniel valp och han blir rädd för stora hundar , hur gör man sig av med hans rädsla ?

S 70 - Antingen så ska den slippa stora hundar eller så be någon med en lugn, stor hund att ni promenerar med era hundar tillsammans varje dag så kanske den vänjer sig.

 

F 71 - Min dobermanntik på 2 år är snäll, glad och tyst när hon möter andra hundar då hon går lös, men skäller och gör utfall i koppel. Varför gör hon så?

S 71 - Kopplet stressar hunden. Om hon måste vara kopplad lär henne att inte dra.

 

F 72 - Jag har funderat på att köpa en tax, men det e ju jakthundar, men går det att få dom att INTE jaga?

S 72 - Om du inte jagar ska du inte köpa tax.

 

F 73 - varför morrar vår hund på mig och mina familjemedlemmar och nästa stund slickar hon oss och är jätte glad?

S 73 - Det finns hundar som morrar utan att vara arga. Det kan också vara så att hunden är lite stressad och därför morrar utan att vilja vara arg.

 

F 74 - En schäfer tik på 8 år, hon reser ragg o låter oftast men går aldrig fram. Om vi inte säger att det e okey. Har du något knep så hon kan möta andra hundar utan o se o låta. Hon verkar inte ha långt minne heller kan ju möta samma hund på samma runda vi går.

S 74 - Lär hunden att sitta på kommando. Du måste vara bestämd! Sen tränar du med hundar på avstånd så att hunden klarar att göra rätt.

 

F 75 - Min 4-åriga terrier Frida vill kasta sig på alla bilar man möter när vi går på landsväg. Varför gör hon så? Vad göra?

S 75 - Lär hunden att inte dra i kopplet. Det har programmet visat många gånger! Träna med någon som du har kontakt med så ni kan planera.

-----------

===========

 

 

Mentaltesternas tillförlitlighet?

SBK’s tidigare BOK-prov ett enkelt karaktärsprov ”Älgen” (fig under pressning som hoppade fram), ljud och vindmarkering, utfördes på försvarets initiativ har numer ersatts av MH (mentalbeskrivning).

Våra brukshundar får också om ägaren så önskar genomföra Korning som består av mentaltest (MT) samt en exteriörbeskrivning. MT har fått ett nytt prov som gäller från och med 2007.

MT utvecklades på dåvarande Armens Hundskola i Sollefteå och anvisningarna för genomförandet fanns i boken Lämplighetstest HUND I 1970, i hundkretsar kallad "Gula boken" den vid HS tjänstgörande Hilmer Johansson’s tankar vad gäller urval av hundar utgör grunden i boken.

Polisen använder sig av motsvarande test som MT men kallar det då för L-test. Genomförandet skiljer sig åt mellan testen så till vida att MT genomför i ett standardiserat spel så att olika hundar kan utvärderas, medelvärdet för kullar beräknas för att man med dessa värden som grund skall kunna förbättra aveln. Vid L-testet är man mer intresserad av den enskilda hundens kapacitet och driver därför testet med olika belastning/styrka för att på så sätt utröna den enskilde hunden.

Kruxet med dåvarande korning och L-test var, även om Hundskolans uppläggning av utförandet var vägledande, att proven runt om i landet utfördes väldigt olika. Resultaten kommer att variera med testlag och testplatser. Vissa inom hundkretsar anser att variationerna är oacceptabla.

Man kan på några uppfödares hemsidor hitta ”kennelstatistik”  enligt följande:

Hund 1. Hane 18 mån: Kasserad av norska polisen, hunden var för hård och fullständigt obildbar. I övrigt var hunden enligt testutlåtandet ganska bra mentalt. Hunden återtogs till kenneln och efter några veckors rehabilitering testades hunden av svensk polis och blev en fungerande polishund i nya händer. Det enda som krävdes var en robust hundförare.

Hund 2. Hane 13 mån: Kasserades även han av norska polisen på grund av mycket skärpa och försvar. Även denna hund återtogs rehabiliterades och blev svensk polishund

Hund 3. Hane 20 mån: Denna hund gick i omvänd riktning kasserades i Sverige. Men efter att han hamnat hos en helt nyutbildad Norsk polis blev denne hund Årets Polishund i Norge.

Hund 4. Hane 20 mån. Hunden ansågs av testledare inom norska polisen inte duga till polishund på grund av att hunden var för vek och hade för stora brister i dådkraft. Idag tjänstgör denna hund i Sverige som polishund.  

Listan på utslagna hundar enl. ovan, som efter rehabilitering blivit förträffliga tjänstehundar kan göras lång om man får tro uppfödarna. Ingen uppfödare anser sig ha skuld i det inträffade. Flera påstår sig inte vilja tillhandahålla hundar åt polisen. Även om de gärna framhåller de duktiga polishundar de fött upp.

Vad är då sensmoralen av detta? Visst kan tester slå fel. Både hundar och människor kan ha dåliga dagar. Jag vill också påstå att hunden påverkas av den ägare/polisman som för hunden i vardagen både under utbildning, tester och tjänst.

Jag tror också att man skall ha i minnet vilken tjänst och därmed användning olika tjänstehundar får. Storstadshunden jämfört med en i glesbygd. Polishunden jämfört med väktar dito. Nosarbete som spåra, söka och leta utgör nog huvudtjänst för de flesta. Väktarhund får aldrig verka på större avstånd från föraren än kopplets längd. Och bita folk i annat läge än självförsvar är det inte tal om.

Den värdefullaste testen utgörs nog av vardagslunken på fritid och under tjänstgöringen.

 

===========

 

 

Frisk, friskare, friskast …..

 

Gör den allt effektivare vården människor och djur friskare?

Att vi lever allt längre står nog ganska klart. Men blir vi friskare …

 

===========

 

 

Bra, bättre, bäst … men vem?

 

På ett forum där SBK’are tillhör inventarierna diskuteras ofta i skydds- och eller brukshundstrådar. Vilken ras, typ av hund eller bruksgren som har de bästa/kraftfullaste hundarna. En ”messersmith” som jag kan inte annat än dra på munnen. Åsikterna blir inte sämre när man har viss insikt vilka som döljer sig bakom olika alias.

 

Raserna som framför allt diskuteras är schäfer och malinois men också tävlingshundar ur bruksgrenarna ur den internationella prövningsordningen (IPO’t) och ”svenskskyddet” kontra tjänstehundar då framför allt väktarhundar. Ibland kryddas anrättningen med hundarnas härkomst från arbetslinjer kontra utställnings dito.

 

Åsikterna hämtas där utövaren står med fötterna. Om poäng kan vinnas i debatten genom att få motparten att framstå som något debil så försätts inte den chansen. Under alla förhållanden är det roande att läsa inläggen.

 

Vilka slutsatser kan man då dra av inläggen. Huvuddrage av framförda budskap är att det man själv håller på med är bäst, inte annat var att vänta. Personligen tycker jag om man ska generalisera att vad gäller ras är schäferhunden bäst på grund av sin mångsidighet och att den är förhållande vis lätt att förstå sig på. Vad gäller hundarnas härkomst föredrar jag arbetslinjer av den enkla anledningen, att den hundtypen är bättre mentalt i så måtto att de har kraftfullare ”driv” (bättre nyfikenhet, jaktlust, försvarslust, uthållighet etc.) än sina rasfränder från utställningslinjerna. Det är trist att utvecklingen gått åt det hållet men lätt att förstå med tanke på att det går åt skogen med ”driftsvin” hos allmänheten som i första hand söker en snäll sällskapshund. De större uppfödarna som vill få avsättning för sina valpar tvingas anpassa sin uppfödning till vad huvuddelen av marknaden efterfrågar.

 

Då återstår valet mellan tävlingshund eller tjänstehund. Vad gäller tävlingshundar så finns ingen skillnad mellan IPO eller ”svenskbruksare” annat än de kunskaper som ekipaget fått genom ambitiös träning. IPO’t är anpassat till uppvisningsarenor och därmed publikvänligt. Svenskskyddet håller ett större mått vad man kan kalla fältmässighet till de situationer en polishund motsv. kan råka ut för under tjänstgöring. Om jag skulle välja utbildningslinje för min hund är det svenskskyddet som gäller. Men om valet gäller hund för avelsinsatser från den ena eller andra utbildningslinjen kan det kvitta vilken.

 

Kvar står valet mellan tävlingshund eller tjänstehund. För att uppnå de höga poänger med åtföljande framgångar som dagens tävlingsverksamhet kräver måste hunden vara utbildnings- och påverkbar i de små detaljerna. Tävlingshunden kommer alltid att möta ett på förhand inövat spel. Tjänstehunden däremot kommer att möta det okända, skall kunna bibringas en ovillkorlig lydnad men också kunna verka självständigt med kraft på avstånd från sin förare.

 

Avslutningsvis kan vi inte utelämna hundekipagets ledares betydelse i denna betraktelse. Om vi funderar en stund på hundförarens betydelse vad finns det då för slutsatser att dra. På ovan nämnda forum ställde alias Sherpa en fråga till Arga. Frågan löd, låt oss anta att vi låter två ekipaget ett tävlings och ett tjänste mäta sin förmåga under ett känt ”spel” på gräsmattan och ett okänt i en källare. Hur kommer det då att gå?

 

Sammanfattning undertecknad anser en schäferhund från arbetslinjer med tjänsteinriktning är bäst. Denna slutsats hänger naturligtvis samman med min bakgrund och syftet med hunden.

Vilket val gör du?

 

===========

 

 

Öva på djurens villkor

 

I Radioprogrammet Djurliv lördagen den 25 kl 11.35 kunde vi följa delfinträning på Kolmården. Frågan man ställer sig har de metoder som tillämpas på delfiner något att lära oss när det gäller utbildning/träning av hundar?

 

Det dagliga umgänget har stor betydelse för utbildningsresultaten. Det bör ske under trivsamma former så kommer allt att gå mycket lättare. För att underlätta den veterinära skötseln som av djur som kan bli nödvändig, tränar man dagligen skötselåtgärder. Något att tänka på för oss hundägare också. Inom tjänstehundsfacket kallar man detta för visitation av hund. 

 

Även delfiner kan tappa humöret med det går fort över. Och humörsvängningar känner vi igen hos oss själva också. Det förekommer också bland hundarna. Det är ingen idé att forcera vidare utan det är mycket bättre att ta time out tills dess alla kommit  i balans. Det är lärarens uppgift att tillse att eleverna är motiverade för utbildningen. All träning och inlärning går lättare om man är glad till mods och har ett öppet sinne.

 

På frågan från programledaren till delfintränarna - hur gör ni? Kom svaret snabbt - vi belönar fram beteenden och lägger tecken till det. Den som har erfarenheter från klickermetodiken känner igen sig. Djuren tycker om att lyckas av två skäl. De får belöning och få se en glad dressör. Utbildarens huvuduppgift är att ge positiv energi till elever och belöna deras framsteg. Små steg i logisk ordning där varje delmål belönas.

 

Nå vad händer då om eleverna/djuren tröttnar. Du bör man som lärare fundera på vad som blev fel. Tröttheten är ett tecken på, att vi är dåliga dressörer och hållit på för länge. Det är viktigt att sluta när eleven är som mest intresserad och har lyckats. Då ser man fram mot nästa träningspass.

 

===========

 

 

Vägval den mjuka eller hårda linjen

 

Alla är säkert bekanta med de två huvudlinjer som förekommer inom utbildning av både djur och människor.

- Den mjuka linjen där framsteg belönas och stegen tas i den takt som eleven bestämmer. En ”velourpolicy” som växte fram på 70-talet för att bryta den gamla ”preussiska pluggskolan”. Anders Hallgren var den främste förespråkaren.

- Den andra som innebär en återgång till 60-talet. Idag finns tecken att man på flera hundskolor och kurser återgår till ”Nannykulturen” vilken kännetecknas av klara gränser och konsekvenser av handlandet. Det finns stora risker med ”Nannykulturen” nämligen att man hamnar i straffällan med mycket obehag och för lite belöningar, vilken får till följd att (elevens)hundens självförtroende får sig en törn. De blir ängsliga, deppiga och arbetsglädjen försvinner. Det finns ett fåtal robusta individer som tål denna hantering men inte alla.

 

Varför denna återgång till ”hårda tag”? Alla ägare vill att hunden skall lyda med tanke på alla krav som samhället ställer på hundar och hundägare. Flera naturprogram visar hur djur lever i naturen i rangordnade strukturer med alfadjur som flockledare. Vi skall i detta sammanhang tänka på att ett djur som inte accepterar flockens regler alltid kan utvandra för att komma loss från sin plågoande. Även om det är en riktig grundinställning att vilda djur lever i en hackordning med flockledare, så innebär det en stor risk när vi människor tar på oss rollen som alfadjur. Risken ligger i att det leder det oss fel genom att vi utnyttjar maktspråk för mycket, hävdade programmet Djurlivs etolog Per Jensen professor på Linköpings universitet i programmet. Vi kräver lydnad med våld genom ryck i koppel till strypkedja så att hundarna skall underordna sig. Det finns hundar som klarar denna hårdhänta hållning men tyvärr gör flertalet det inte. En duktig dressör kan genom en växelverkan mellan bestraffning och belöning utbilda hunden med goda resultat. 

 

Det finns andra effektiva utbildningsmetoder som bygger på arbetsglädje, där individernas initiativ och framsteg belönas – klickermetodiken. Jag hoppas att någon med goda kunskaper i ”Shaping” skriver ett intresseväckande inlägg i ärendet.

 

===========

 

 

Hunden en utmaning ….

 

Den nye familjemedlemmen

För den nyblivna hundägaren väntar spännande utmaningar. Varav den främsta är att få hunden till en fungerande familjemedlem utöver rent praktiska förmågor som krävs av hunden. Allt ifrån rumsrenhet till vardagslydnad. Grunden för fungerande familjemedlemmar är att man måste kunna kommunicera med varandra. Dvs. människorna förstå hunden och hunden förstå oss, då finns förutsättningar att skapa grunden för en ömsesidig respekt.

 

De första ambitionerna:

- att lära hunden vad den heter så att den lystrar till sitt namn,

- att lära hunden avbryta sin verksamhet och se på sin förare/ägare,

- att lära hunden innebörden av bra fortsätt så.

Därmed har vi fått verktyg att utforma hundens vardagsfostran. Innan man skrider till verket bör hunden under en vecka få vänja sig vid sin nya miljö.

 

Leken vårt lärande

Att leka ger goda möjligheter att lära känna varandra. Alla individer har olika egenheter och vissa djupare egenskaper är rasbundna. Hundens egenskaper både ärvs och utvecklas i den miljö hunden lever.

- Jakthundar är intresserade av att jaga, ett självständigt mödosamt arbete som kräver att hunden är envis. Vissa i jakthundsgrupper mycket självständiga och tåliga, dit hör olika terriersorter som avlats för jakt i gryt en tuff mörk miljö med okänd motståndare. Tänker man inte jaga bör man undvika jakthundsraser.

 Vallhundar håller ihop flocken på fårherdens signaler och tecken och har avlats med känsla för ”herdens/ägarens” önskemål som innebär att de har lätt att samarbeta och för att lyda. Vallhundar har lätt för att ”stressa”.

 

Det finns anledning att redan nu peka på talesättet – sådan herre sådan hund. Det innebär att oavsett vilken ras du valt och vilka framträdande egenheter din hund ärvt så kommer du att i kunna påverka din hund.

 

Alla familjer behöver vissa rutiner och regler

För att underlätta för den nya medlemmens entré i familjen är bra om alla är överens om vilka regler som skall gälla. Därmed underlättas inlärning av rutiner och det vardagliga livet för hunden. I första hand går mina tankarna till utfodring, rastning, viloplats samt vad som är tillåtet och inte. Det är värdefullt om alla är överens att ett konsekvent handlande ger stöd och ro till hunden. Ju större följsamhet från hunden gentemot sin ägare man kan utveckla desto större frihet kommer man att kunna ge den i framtiden.

 

=============

 

 

Har du tidigare studerat ”Det hundanpassade ledarskapet”  inser du säkert att man bör tillämpa detta.

 

Du minns ”grundbultarna”: Trygghet – Dominans - Samarbete

 

1. Trygghet

Åstadkommes genom att du utgör ett tryggt stabilt föredöme och guidar din hund i vardagen samt följer de principer och regler som överenskommits. Du skall också skydda din hund mot påstridiga individer hundar som människor. Vilket bland annat innebär att aldrig tillåta att en främmande instruktör tar din hunds koppel. Du är alltid länken mellan instruktören och din hund. Vill instruktören visa något får han göra det med egen hund.

 

För att stärka ditt lugn och handlingsberedskap gäller att ha tänkt igenom några händelser bestämma sig för hur man ska agera innan man står där. Ett av dina mål är att hunden skall uppfatta dig vara förutsägbar vilket ger hunden trygghet. Hunden skall kunna lita på att ägaren/förare reagerar på liknande sätt som förra gången då motsvarande inträffade. Man får inte ha starka humörsvängningar.

 

En slapp hundhållning, där hunden inte får ramar att hålla sig inom, kan skapa osäkerhet och tveksamhet hos hunden.


2. Dominans

Våra bästa läromästare i hundrelationer är hundar. Att se hundar umgås med varandra och hur de uttrycker sig. En hund som dominerar en annan rör sig värdigt och bestämt. Den underlägsna fjäskar och ger konfliktreducerande signaler. Du bör som hundförare vinnlägga dig om ett uppträdande som utstrålar en aning dominans mot din hund. En dominant och självsäker individ låter sig inte köras med, den handlar direkt och slår ner snabbt på försök från andra att plocka poäng. Dominans kan också utövas i samband med lek. Framför allt då leken skall avslutas.

Om hunden inte lyssnar så måste den få klart för sig att den gjort fel genom att du på olika sätt visar ditt ogillande. Hur detta skall gå till måste du avgöra med hänsyn till valpens och din läggning. Målet med korrigeringen är att hunden skall förstå ditt ogillande och ta detta till sig (ge upp).


3. Samarbete

Allt samarbete börjar i leken då ges tillfälle att utveckla förmågan att ge och ta – att samarbeta är också den kontakt som utvecklas mellan hund och ägare. Är hunden med och tar kontakt så ge beröm. Om hunden befinner sig på avstånd så var aktiv och locka in den till dig, lek i närkontakt utvecklar banden mellan er.

 

============

 

 

Utveckla den så bekanta ”ONOFF-knappen”

ON - Det är lätt att starta lek med hundar undvik dock att kasta saker vilket drar igång jaktstress på egen hand. Med tanke på att vårt mål är att utveckla samarbete är dragkamp med närkontakt att föredra. Dragkamp med trasa, snörboll och bitstock är att föredra. Låter du hunden vinna utvecklar du självsäkerheten hos den. Leken är viktig, för att hundens iakttagelseförmåga och anpassning skall utvecklas öka och dämpa lekens intensitet.

 

OFF - Du skall också kunna avbryta leken – gör detta med ett kommando samtidigt som du blir passiv. Flera av er minns säkert ”nej-träningen” på valpkursen med godbit på liten papptallrik. Då hunden med koppel hindras att ta godbiten – för att bjudas vidare vid ögonkontakt. Din framgång i fostran av hunden, vad gäller ”ONOFF” som allt annat, ligger i din egen konsekvens. Se till att hunden är lugn innan start. Och avsluta/avbryt med kommando (nej alt stopp).

Tänk på att inte hetsa inte mellan ”OFF” & ”ON”. Hunden skall efter OFF åter tillbaka i sinnesstämning ”passivitet” innan leken startar på nytt.

 

Att korrigera hunden

När man avbrutit (pga FEL) med kommandot skall hunden titta på föraren och i denna stund är det viktigt att hunden får ett alternativ(ett RÄTT) att fortsätta med. Gör man inte detta och hunden bara får höra alla fel den gör hela tiden så får man snart en hund som blir osäker

Om hunden inte lyssnar på avbrytkommandot (nej) innebär det att hunden inte respekterar dig som förare och då måste man övergå till dominant beteende mot hunden.

 

Korrigeringar med smärta är sällan effektivt mot ”sk. rejäla hundar”. De blir ofta förbannade. Dessutom vill vi inte ha hundar som ryggar för händer eller blir osäkra då vi ska ta i dom. Det innebär att man överraska hunden för att bryta beteendet. Det sker lämpligen med vattensprut eller att man kastar plastpåsen med skrammel eller kastkedja VID SIDAN AV HUNDEN. När hunden ser upp klargöra man med barsk röst. OBS alternativet RÄTT

 

Keep-going-signal

Du behöver också en keepgoingsignal till hunden med innebörden ”bra fortsätt så” och för enkelhetens skull kan man använda kommandot – bra. Jag föredrar dock att väsa lågt mellan tänderna.(En teknik som kan användas för att stödja hunden på lydnadsplan ohörbart för omgivningen.)

 

Det är skillnad på vardagslydnad och på att lära sin hund cirkuskonster. Har du inte respekt, tillit, förtroende och samarbetes lust från din hund i de vardagliga situationerna så lär du ha svårt att få det i moment träningen också

 

 

Avslutningsvis

För att få en samarbetsvillig och lydig hund måste du variera din träning. Man bör också rigga olika övningar för att på så sätt utsätta hunden för olika frestelser och störningar i övrigt.

Hunden måste bör störningstränas i olika miljöer. Det får bli en senare fråga.

 

StenS

 

Åter Stens Blogg