Vecka 649

 

Att tjäna sin hund …..

 

Hur är förhållandet mellan ägare och hund där ute runt om i stugorna. I de familjer där allt fungerar friktionsfritt har vi andra säkert en hel del att lära. På en del håll har hunden dock utvecklats som ägaren inte önskat. Kan det bero på att ägaren vänliga omsorg och behandling av hunden?

 

Hur uppfattar hunden att få förmåner som mat, godis, bästa platsen, ”muta” för att åstadkomma något etc.. Du har med andra ord givit hunden den behandling som enbart är en flockledare förunnat. Du har satt dig själv i en ranglåg position. Hunden bestämmer över dig. Du får svårt att klippa klor, ja det kan rent av bli omöjligt. Inte heller kan du ta matskålen eller annan sak från hunden.

 

Du skall inte bli förvånad att din hund drar i kopplet när ni kommer ut. Inte heller att hunden lyder på sina villkor. Du förklarar hundens beteende att den är dominant m.m.. Tillhör din hund någon av det mer storvuxna raserna har du på köpet fått stora problem. Din hund är herre i ditt hus.

 

Ditt slaveri under hunden måste få ett slut både för hundens men inte minst för din egen skull. Det finns bot som jag skall återkomma till …..

 

========

 

 

Framgång utlöser lätt avund

x

 

========

 

 

Hunden människans följeslagare

 

Jag vill minnas att hunden blev människans följeslagare för ca 6000 år sedan. Man fann varan genom ett ömsesidigt utbyte som underlättade bådas överlevnad framför allt vad gällde vakt och jakt. Att det fallit sig naturligt att välja unghundar som visat anlag för ägarens intresse påverkade sannolikt hundens utveckling både som individ och på längre sikt i rasuppdelning.

 

Men för att återanknyta till inlärning och belöning, så redan på detta stadium var det antagligen anpassningsförmågan hos hunden både att underordna sig och utföra ett önskat arbete som bedrog till ett lyckosamt samarbete. Jag antar att människans påverkan av hunden var en kombination av beröm och klander. Samtidigt som hunden själv styrdes av försök och misstag, där framgångarna medförde en behaglig stimulans. Detta var måhända en alltför filosofisk utläggning men enligt min mening skadar det aldrig att fördjupa sig i hundens väsen.

 

Utbildnings/dressyrmetoder har utvecklats där de talangfulla människorna i denna ädla konst drog sig till cirkusarna där de kunde livnära sig på sin förmåga. Jag tror också att det var dessa människor som utvecklade dressyren. En närliggande jämförelse är Bodil med sin minicirkus.

En duktig dressör måste ha ett inre lugn och tålamod så att h*n tar tid att förstå djur och att de inte känner stress av de önskemål/krav som ställs. Jag skrev för något år sedan ett PM utgående ifrån den situationsanpassade ledarskapsmodellen som låg till grund för befäls utbildning på 70-80 talet inom försvarsmakten. Mitt tänk byggde på:

 

- Trygghet; - Samarbete; - Dominans

 

==========

 

 

Träna den vuxna hunden.

 

När en ny hund kommer till familjen får familjen anledning att funder över hur hunden skall uppfostras, utbildas och aktiveras. Allteftersom tiden går så blir vardagen mer inrutad och får mer och mer av rutinkaraktär. Det är också måhända mänskligt att nya intressen kommer in i familjebilden som tvingar hunden att träda tillbaka.

 

Vi hamnar lätt i en ur hundens synvinkel tråkig dagslunk utan stimulans. En hund behöver fortlöpande utmaningar hela livet för att må riktigt bra. Dessa utmaningar bör bestå av både fysik ansträngning och tankenötter som ger hunden mentala utmaningar. Inte bara samma, samma utan hunden behöver nya ”jaktmarker” för att leva upp. Hundar som har tråkigt utvecklar olika problem, immunförsvaret sänks och problembeteenden uppträder. Hundar som har tråkigt börjar en överdriven kroppsvård, de börjar nagga och klia sig etc..

 

Vissa raser kräver mer än andra. Har man en hund i huset gäller det att ta ansvar för att den individen får sina behov tillgodosedda. Med enkla knep kan man göra mycket för sin hund. Enklast enligt min mening är hundpromenader i olika miljöer. Dagliga rundor på en halvtimme och en veckotur på en till två timmar är en lisa för själen för både hund och människa för att inte tala om den gynnsamma effekten på kroppen i övrigt.

 

Jag vill passa på att påminna om den mentala stimulansen olika övningar med klicker utgör. En klickerkurs kan rekommenderas å de varmaste som med säkerhet kommer att ge en nytändning för både ägare och hund. Klickermetodiken bygger på hundens egen analys och strävan att lösa den förelagda uppgiften. Finns risk att aktivering går över styr så att hunden blir stressad av allt? Är hunden avslappnad och mår bra i övrigt mellan passen så är aktivitetsnivån lämplig

 

När ett utbildningsmål är uppnått infinner sig ofta den dagliga rutinen. Man skall ha i minnet att det är vägen mot målet som stimulerar….

 

Jag har nu ”ockuperat” Dorra’s Blogg sedan den 13 okt. då jag skrev mitt första kåseri. En blogg skall i första hand vara till för ägarens egna funderingar kring ditt och datt. Den 13 dec. efter 60 dagar är det dags för mig att ta lucia i handen och fara vidare.

 

===========

 

 

Utveckling på gott och ont …..

 

Denna gång kommer jag att väcka kontroversiella tankar med åsikter kring dagens djursjukvård. Vad kommer den utvecklade djursjukvården att innebära på sikt? Enbart fördelar då vi kan lindra våra djurs krämpor eller finns eventuellt också nackdelar utöver att kostnaderna för djurförsäkring kommer att skjuta i höjden.

 

Hundarna kan behöva veterinärvård av i huvudsak två anledningar olyckfall och sjukdom. Den ena att djuren kan få hjälp efter olyckfall är enbart av godo genom vård och rehabilitering.

Den andra, sjukdom kan uppdelas i de krämpor som går att bota och de obotliga som i bästa fall kan lindras. Vad detta innebär på sikt är mycket en fråga om, vilken inställning man har till de orsaker som leder till sjukdom. Några hävdar att det inträffar genom slumpens påverkan i samband att hunden har otur att komma i kontakt med någon smittkälla. Andra, vilka jag själv tillhör, anser att flertalet sjukdomar har sin uppkomst i ärftliga defekter. Nackdelen med den utvecklade djursjukvården kan då ev. uttryckas; vi räddar allt fler till priset av ett försämrat hälsoläge hos hela stammen. Vår toleransnivå ökar med tanke på att sjuka djur klarar vardagen på ett någorlunda drägligt sätt med hjälp av mediciner och sjukgymnastik.

 

Följderna av detta är uppenbar. Inte helt friska djur kommer in i aveln. Trotts att kunskaper om flertalet sjukdomar i skelettet som pålagringar och höftledsdysplasi funnits i många år så har man inte blivit kvitt problemen. Jag vet inte hur brett medicinering av hundar är för att de skall klara vardagen men SKK kan säkert upplysa om de medel som kräver dispens för deltagande i utställningar, agility, lydnads och brukstävlingar.

 

Kanske man bör fundera på vilka konsekvenser läkemedelsförskrivning till djur skall få för den enskilde djuret och hans/hennes kullsyskon samt föräldrar, med tanke på att vi vill att våra hundar skall vara friska, mentalt sunda och arbetsdugliga. Hur skall vi kunna komma dit om vi tillåter oss att sprida skadliga arvsanlag?

 

==========

 

 

Bland tomtar och troll …..

 

”Morfar, finns tomten frågade Alva år?”  Hum, vad svarar man på en sådan fråga? Man vill ju inte förstöra de mindre barnens förväntningar inför julen samtidigt som man i möjligaste mån vill tala sanning. Ja tomtens finns i mina och dina tankar, en snäll man som lämnar över alla paketen och önskar god jul. I min värld behövs någon eller något man kan lämna över sina olösliga problem till så att man ensam slipper bära allt.

 

===========

 

 

Hunddata, avelsdata och lathunden …..

 

Det finns en strävan både från SKK, SBK och rasklubbar är förbättra våra hundar. Jag tänker då i termer som [u]friska, sund mentalitet, arbetsvilliga och uthålliga samt med exteriör enligt respektive rasstandard[/u]. Ett väl fungerande avelsarbete utgör i dessa sammanhang en viktig grundförutsättning.

 

Vilka förutsättningar bår då råda för att vi skall kunna tala om ett väl fungerande avelsarbete. Det är i första hand en fråga om vilken ras vi talar om alla raser behöver inte vara arbetsvilliga och uthålliga men egenskaperna frisk, sund mentalitet och exteriör enligt rasstandard bör uppfyllas. Enligt min mening skiljer sig avel från uppfödning genom att aveln sker mer systematiskt med utvärderade avkommor från dito föräldradjur ur utvärderade kullar.

 

Vid en sammanfattande föreläsning på Försvarsmaktens hundtjänstenhet(FHTE) beskrev Erik Wilsson grunderna för deras avel där SKK-s grundregler etik skall ligga till grund:

FHTE avelsuppdrag:

Målbild: Frisk och arbetsvillig schäfer lämplig för förarskydd och bevakningshund

- 50 dressyrämnen årligen vilket kräver ca 200 valp

- Uppdraget kräver en sluten genpol på ca 80 tikar och 10-15 hanhundar. Önskemålet är en sluten pol. Men vi vill naturligtvis där det är lämpligs samverka med yttre uppfödare.

 

Kriterier avelsdjur: Friska, ur friska kullar, med godkänt mentalt index, med kullindex mentalitet bättre än medel. OBS Man kan inte sätta kraven högre än att man får tillräckligt antal hundar

 

Inriktning utvärdering/kontroll och tjänst avelsdjur:

- Tik provkull + ytterligare tre kuller vid godkänd provkull

- Hane tre provkullar + ytterligare kullar upp till 100 valp (avelsstopp)

Samtliga hundar kommer att bli noggrant uppföljda, utvärderade både som individer och med sammanfattande värde tillsammans med kullsyskon. Avelstikar och hanar ges avkommevärdering.

 

Redan i dag ger avelsdata fakta stöd för bedömning av lämpliga kombinationer och med tiden blir detta underlag mer fullödigt. De som inte provat gå in på SKK hemsida och sök er till avelsdata. Kolla er egen hunds stamträd med egenheter. Ni kan också finna många intressanta artiklar vad gäller raser och avel på Genetica’s hemsida (www.genetica.se).  Det finns redan idag ett bra underlag att studera vad gäller uppfödare och deras resultat.

 

Hur var det?  Valpen skall vara frisk m.m. och svara med de egenskaper som rasen förväntas uppvisa! Ett tack till alla er som arbetat och arbetar för en striktare uppföljning av hundar i syfte att förbättra avkommans hälsa.

 

==========

 

 

De illojala medlemmarna …..

 

Har SBK förbundsstyrelse med ordföranden Staffan Thorman fått en omöjlig uppgift i knäet? Det kan man fråga sig, efter den senaste tidens skriverier angående stackel och el, när man lovat ta tag i de medlemmar som bryter mot djurskyddslag och SBK stadgar.

 

”Otillåtna dressyrmetoder undergräver SBK’s verksamhet”, lyder en av rubrikerna i nr 8 av Brukshunden 2006. Man får nog dela Thormans oro för framtiden, om man inte får stopp på de djurfientliga dressyrmetoderna. När de förekommer så hänger det enligt uppgifter samman med dressyr av ”skyddshundar” i första hand ur IPO-grenen. Om otyget fortsätter riskerar SBK ett totalförbud mot IPO och skyddshundar kan bli följden. Man har tidigare haft en debatt där kritik framförts det lämpliga i att privatpersoner tränar hundar att angripa människor. Polisen stödde då SBK’s motiv för skyddsträningen och tävlandet. Motivet som SBK angav var att skyddsgrenen var en viktig del för att utvärdera brukshundsaveln. För att förbättra kontrollen och verksamhet inom skyddet skärpte SBK bestämmelserna och införde så kallade skyddslicenser för de som tränade och tävlade.

 

De finns framgångsrika tävlande som med moderna utbildningsmetoder som lyckas utan ”bestraffningsdressyr”. Det ställer dock krav på hundmaterialet och dressörens förmåga. Om den mer hårdföra dressyren är utbredd eller inte är oklart vilket beror på att träning av IPO sker på uppfödarläger och på ortsgrupper där likasinnade samlas och inte på brukshundklubbarna där den breda verksamheten sker. Ortsgrupperna tillhör rasklubbarna där Schäferhundklubben är störst och således rikligast representerad.

 

Jag har i andra sammanhang framfört att det är betydelsefullt att de som lyckas den mjuka vägen undervisar övriga så att de får metoder som är stadgeenliga. Det är med spänning man åser vilken väg förbudsstyrelsen väljer och om de kommer att lyckats. Det är inte längre möjligt att sopa detta under mattan. Ett förfaringssätt som kanske medverkat till att olagligheterna fått fäste. Influenserna från Tyskland är starka.

 

Kan hotet om ett totalförbud förändra läget? Eller finns det personer med ställning i skrået som tidigare tagit starkt avstånd från ”stackel och el” som kan leda syndarna bort från eländet?

 

==========

 

 

Hundgruppen arrangerade lördagen 2 december en konferens under temat ” Hundproblem ur olika vinklar”.

 

Man har tidigare arrangerat ”Adventskonferenser” där målet har varit/är att sprida kunskap om hunden som biologisk varelse.

 Teman de gångna åren har varit; 2001 Hunden i centrum; 2002 Luktsinnet ur olika vinklar; 2003 Ett rikare hundliv; 2004 Uppfödning ur olika vinklar; 2005 I hundens huvud 2005; och årets 2006 Hundproblem orsaker, lösningar och marknad.

 

Hundgruppen hade valt att bjuda in de största och de mest omdiskuterade aktörerna på ” hundproblem marknaden”, där organisatören inte tog ställning varken för eller emot någon av de medverkande. På eftermiddagen så belyste forskare och andra "sakkunniga" de vanligaste förklaringsmodeller som används i hundproblemsammanhang. Inbjudna/deltagare:

 

A) Praktiker som presenterar verksamhet och filosofi:

- Barbro Börjesson  som inte kunde medverka på grund av annat åtagande.
- Stefans hundtjänst - Stefan Fahlcrantz
- IMMI - Kristina Mårtensson
- Jeppe Stridhs hundägarskola - Jeppe Stridh
- Canis hundskola - Maria Yttermyr
- SBK - Anne-marie F:son.Bjuggren
- Hundcampus - Lars Fält

B) Forskare att fördjupa modeller och orsaker till problem
- Empati och värderingar - Kerstin Malm (Etolog)
- Social struktur hos varg - Olof Liberg (Docent i viltekologi)
- Inlärningsprinciper - Björn Forkman (Docent i etologi)
- Rädsla ett naturligt beteende eller dålig mentalitet. - Sverre Sjölander (Professor i zoologi, särskilt etologi)
- Smärtfysiologi - Görel Nyman (Veterinär)
- Smärta och beteende - Caroline Yusof (Examensstudent, etologi)
- Dålig välfärd - Linda Keeling (Professor i djurskydd)

C) Avslutande frågestund med alla ”hundproblemaktörerna”

En samling personer som har stor erfarenhet från hundar utifrån sina utgångspunkter.På Aktivhund.se finns en redovisning från evenemanget i Arkivet skriven av ”Wendi” som är väl värd att läsa. Jag kunde glädjande konstatera att föredragen inte redovisade några nya rön.

 

Här följer ett utdrag av Wendis redovisning.

- Stefans hundtjänst var först ut. Ett av hans budskap var att hanteringen hela dygnet är viktig, inte bara de få minuter när hunden ger uttryck för det vi kallar hundproblem. T.ex. i mötet med en annan hund.
 

- IMMI's föreläsare pratade mest deras utbildning och vad de står för - ”det finns inga problemhundar”, ”fokus ska vara på det positiva” och ”det är viktigt att kommunicera och lyssna på hunden”. Åtgärda orsaken inte symtomen och man måste analysera orsaken till det vi upplever som ett problembeteende hos hunden.

 

- Jeppe Strids budskap känner ni väl alla till. Tyyydligt ska det vara, rött eller grönt ljus, inga gula ljus. Och personlig kärlek är lika bra som godis.

 

- Canis tyckte att man ska undvika det som kan uppfattas som obehag för hunden i träningen, använda positiv förstärkning, negativt straff och utsläckning. De lägger inte lika stor vikt vid att analysera orsaken till beteendet som att förändra beteenden. Dvs fokus ligger på det beteende man vill ha.

 

- SBK:s Anne-marie F:son Bjuggren pratade om Kenth Svartbergs relationsmodells om ska ligga till grund för hundträning. Den består av delarna samarbete, bestämmande och trygghet.  

 

- Lars Fält från Hundcampus berättade att de med framgång brukade filma hundarna och deras ägare under problemutredningsfasen. De vanligaste problemen som han såg hos problemhundar var social rädsla, stress och bristande vardagsträning. Lösningar på det kan vara att öka hundens miljöträning, självkänsla och kroppskontroll. Dvs att jobba med hela hunden och inte specifika beteenden. Han framhöll vikten av att föra över erfarenhet och information över generationsgränserna så att alla inte behöver uppfinna hjulet igen.

 

- Kerstin Malm. Hon pratade om etologi och värderingar. Hon gick in på förmågan att känna empati och hur det korrelerar till vår syn på hundar. Empati är förmågan att ”glömma” sig själv och att utan värderingar; se, lyssna på och försöka förstå en annan individ. Vad gör man för sin egen skull och vad gör man för hundens skull? Förr i tiden hade man hundar främst av funktionella skäl. Idag är vårt hundägande ofta styrt av känslor och känslomässiga behov. Det kan vara maktbehov, självhävdelse, rädsla, nyfikenhet, sällskap och/eller motion. Kerstin fick stora applåder när hon betonade vikten av ödmjukhet inför andra och man faktiskt inte har alla svar.

 

- Olof Liberg hade rubriken ”social struktur hos varg”. Hur vargar gör tas ständigt upp som referens i metoddebatter. Har de en hierarki i flocken? Och hur ser den i sådana fall ut?  De flesta studier bedrivna på vargar är utförda på vargar i hägn. Dessa flockar är inte naturligt sammansatta. Vargar har dessutom olika beteenden i olika delar av världen då de lever i olika miljöer. Sedan så är hunden domesticerad och man har genom riktad avel förändrat hundens beteende så att det på vissa punkter inte alls liknar vargen. En varg försvarar till exempel sitt revir på liv och död. Det är också därför det händer att hundar blir dödade av vargar. Våra hundar förstår inte alls att de är på annan vargs revir och kommer att bli dödade om de inte sticker fort som attan. Även om saken är mer komplex än så, så sa Olof att man förenklat kan säga att en vargflock består av en kärnfamilj (dvs mamma, pappa, avkommor). Nya studier på varg indikerar att hierarkin i flocken är komplicerad, underkastelse vanligare än dominans och att öppna konflikter främst uppstod i samband med matsituationer. Han sa att dominansförhållandet var till för att föräldradjuren skulle överleva i första hand.

 

- Björn Forkman och ”Inlärningsprinciper” han rekommenderade boken ” Excelerated learning” av Pamela Reid för den som vill veta mer.  Om man börjar med en låg nivå av bestraffning och sedan ökar nivån så minskar man hundens känslighet för bestraffning. (Det som Arga här på forumet kallar ”hanteringstålighet”.) Om man däremot börjar med att lägga sig på en så hög nivå av bestraffning så leder till ökad känslighet och man kan därefter minska bestraffningsnivån. Ytterligare något som påverkar inlärning är tiden mellan utförande och belöning. Ju kortare tid, desto snabbare inlärning.  

 

- Sverre Sjölander.  Rädslor hos djur och varför. Han betonade skillnaderna i beteende hos varg och hund. Han framhöll det idiotiska i att korsa in vargar i våra hundar till varghybrider då dessa uppvisar beteenden om inte alls passar hos ett sällskapsdjur. Bl.a. så är vargar benägna att en vacker dag klättra i rang och då är det slåss, fly eller dö som gäller.

 

Resterande föreläsare pratade om smärta. Hur kan smärta ge upphov till problembeteenden? Och vad orsakar smärta för beteende hos hunden? Smärta ger en emotionell upplevelse av ängslan för det okända, fruktan för det kända och så klart lidande och stress. Även här kom man in på användande av el och vad det resulterar i. På skyddshundar hade man iakttagit en allmän irritation och tendens att bita figgar vid fel tillfälle (dvs risk för omriktat beteende).

 

==========

 

 

Den andra advent …..

 

Valpars personlighet är spännande att utforska. Jag är också nyfiken på hur valpen utvecklas beroende på miljö och handhavande. Kan man förutse hur valpen blir som vuxen?

Jag har genom mina egna hundar funnit att de utvecklas bäst om de utan krav får vara med sin ägare så mycket som möjligt och att den unga hunden får lösa uppkomna situationer på egen hand utan uppmuntran. För att ge valpen en god start i livet hitta stabila och friska föräldrar med en frisk släkt. Det ser inte svår ut va?

Vilka egenskaper i hundens personlighet (läggning) tänker vi på i första hand.

Nyfikenheten, viljan att utforska allt.

De sociala förmågorna, vill vara tillsammans med, gillar att samarbeta och att leka MED.

Jaktlusten, viljan att jaga ikapp.

Försvarslust, viljan av försvara egen kropp, mat, sovplats och hem.

Uthålligheten, att inte ge sig.

Robustheten, att tåla hantering utan ängslan.

 

Vårt umgänge med hunden bör vila på grundbultarna i det hundanpassade ledarskapet. Trygghet, samarbete och dominans.

 

Låt oss göra två tankeexperiment, det första ett handling program som motverkar de egenskaper som vi önskar hos den vuxna hunden, det andra ett som ger en gynnsamt resultat. Det är väl inte som tvivlar på att en vuxens individs beteenden är ett resultat av medfödda anlag och miljöfaktorer under uppväxten, om så är fallet kan du sluta läsa här.

 

Första tanken - den Osmarta vägen:

a) Valpen skall vara på samma plats i lugn och ro hela unghundstiden. Undvik nya upplevelser. Om hunden vill undersöka något avbryt detta försiktigt.

b) Låt valpen vara själv. Undvik lekar. Gosa inte, hunden kan bli nervös!

c) Rulla inte bollar eller kasta inte pinnar. Hunden blir jakttokig.

d) Överraska gärna hunden vid matskålen. Lite skämsel skadar inte. Det härdar!

e) Undvik motion, lederna kan skadas.

f) Pyssla inte med valpen. Undvik kloklippning och borstning.

 

Du förstår säkert att den osmarta vägen bär åt fanders. Det finns säkert ingen anledning att fortsätta tankexperimentet att redovisa den ”smarta vägen”. Alla inser hur den bör vara! Ändå syndar vi i vissa avsnitt ibland. Jag, som varken är smart eller osmart utan ganska vanlig, har fullt upp att hitta den stora stjärnan och den vita struthatten bland alla julsaker. Man skall ju iväg med lucia den 13.e till Blåkulla. Å så var det Staffans visan. Glöm inte hunden bland glögg och pepparkakor! Insikten om hundens väsen och empati leder långt.

 

Andra Advent på Er.

StenS

 

==========

 

 

Två veckor kvar till julafton …..

 

De traditionella julförberedelserna kommer allt mer i förgrunden och  tankarna kring hundar tonar bort mer och mer. Utrustningen för uttåget vid Lucia är kontrollerad och Staffansstjärnan är putsad. Nu gäller det att klara strupen börja öva på Staffansvisan:

 

Staffan var en stalledräng, vi tackom nu så gärna.
Han vattnade sina fålar fem, allt för den ljusa stjärna.
Ingen dager synes än,
stjärnorna på himmelen de blänka.

 

Efter luciafirandet skall jag försöka locka fram tomten genom att hålla undan hunden och ställa ut ett grötfat. 14 dagar kvar …..

 

Tiden går fort.

 

Åter Stens Blogg